Det här är ett första utkast och ännu inte ett färdigtänkt koncept som primärt relaterar till dagvatten på kvartersmark. Vid sidan av detta ska också projekteringsanvisningar växa fram plus (tror jag) råd om vad man ska undvika med typ gröna tak. Levande kvartersmark är ett vidare begrepp med fler aspekter med den gröna staden och en modell för praktiskt utförande som tills vidare får växa fram. Men allt levande är beroende av vatten så startar detta projekt med det.
Inledning
Utgångspunkten är en (1) fastighets gränser, det finns påverkan utanför (geografisk placering, topologi, mm) och systemmässigt ska man kunna koppla samman fastigheten med andra till kvarter, stadsdelar och samhällen. Avgränsningen är viktigt även om det i sammanhanget och i praktiken handlar om någon som påverkar utifrån ett systemtänkande är det objektet fastighet som den här beskrivningen handlar om.
Fastigheten består av ytor, vegetationsytor, takytor, hårdgjorda ytor, m.fl. som det kan placeras olika funktioner på för lek, cyklar, bilparkering, grillar mm. Ytorna kan sägas vara fastighetens delobjekt som de olika dagvattenfunktionena placeras på (ibland flyter yta och funktion ihop men systemtänkt är de två olika objekt).
Hela fastighetens yta påverkas av dagvatten, det regnar och det tränger in vatten utifrån och beroende på geografiska och geologiska förutsättninigar har varje fastighet mer eller mindre möjlighet att omhänderta med infiltration. Här är det rimligt att man med befintliga grunddata kunna göra en bedömning av förmåga att omhänderta dagvatten och hur mycket dagvatten som släpps vidare till ledningsnätet, gatan eller närmsta granne. Idag har byggnader energiklass kloka människor borde kunna ta fram en metod för det, en uppgift till Rise, Ltu, IVL eller någon annan forskningsinstitution?.
Det gäller också växtlighetens på fastighetens förmåga att omhänderta dagvatten men också växtlighetens behov av friskt vatten för att kunna leva. Medan infiltration är en mer teknisk förmåga så är växtligheten mer än en funktion för omhändertagande av vatten, växter (speciellt stora träd) tar koldioxid och skapar syre, sänker temperaturen, mm. Att att vatten och växter är förutsättningen för allt annat levande och att det för oss människor även har estetiska och hälsopåverkande egenskaper gör det både mer komplext och intressant.
I begreppet "Levande kvartersmark" ska det också finnas ett helhetstänkande som syftar till att skapa en övergripande förståelse för ekologiska och biologiska samband. Det är i grunden en idé som handlar om att skapa kunskap som kan användas praktiskt även om man inte behöver förstå allt (vem kan det) är det viktigt förstå att allt levande är beroende av annat levande och en grund i alla projekt på en fastighet. Men tillbaka till dagvatten på objektet fastighet.
Lokalt omhändertagande på en fastighet kan ske på två sätt, genom infiltration och genom växter där det sistnämnda också handlar om ett behov. Överskottet är ett kvittblivningsproblem och i princip det som hela VA-branschen fokuserar på, inte oviktigt men nummer två efter att man infiltrerat och samlat dagvatten till bevattning. Infiltration är heller inte endast en teknisk fråga vars förmåga endast handlar om porisitet, ytterst handlar det om påfyllnad av grundvatten men även om att hålla mikroliv i naturmark och annan mark levande.
Lokalt grönt omhändertagande
På samma sätt som man kan beräkna vattenmängder på fastighetens hela yta kan man också se till respektive dagvattenfunktions förmåga att omhänderta dagvatten.