Damm

En damm Àr enkelt uttryckt ett vattenmagasin med en synlig vattenspegel, men samtidigt sÄ mycket mer. MÄnga arter Àr beroende av vattensamlingar, t.ex. grodor, vattensalamandrar och trollslÀndor men en damm blir ocksÄ ett vattenhÄl dÀr fÄglar och andra djur kan dricka. I vattnet finns alger och mikroliv med bakterier och svampar tillsammans med mikroskopiska djur som bidrar till att stÀrka den biologiska mÄngfalden.
Damm I Alhambra

Dammen Àr viktig för den biologiska mÄngfalden men har ocksÄ estetiska och sociala aspekter som förstÀrker platsens kvaliteter. MÀnniskan vÀrderar nÀrheten till vatten högt och Àr viktig för sitt vÀlbefinnande men tÀnk pÄ att dammar ocksÄ kan vara farliga och en risk för drunkningsolyckor. HÀr fÄr du veta vad du bör tÀnka pÄ - och hur vi kan hjÀlpa till - sÄvÀl estetiskt som biologiskt hÄllbart.

En damm Àr enkel att tÀnka men det finns goda möjligheter att göra fel och att det inte blir som man tÀnkt, i vÀrsta fall kan det leda till vattenskador med tillhörande kostnader. Det Àr inte supersvÄrt bygga en damm men det Àr klokt att tÀnka igenom hela konstruktionen och vattenflöden innan man startar projektet. Man bygger inte gÀrna om en damm.

Dammen bestĂ„r av en teknisk funktion och en biologisk funktion. Tekniskt Ă€r det till största delen standardprodukter som finns pĂ„ marknaden, rör, slangar, kopplingar, pumpar, tĂ€tnings- och mm material. Den biologiska funktionen bestĂ„r till övervĂ€gande del av det mikroliv och vĂ€xter som finns i vattnet men Ă€ven renande biobĂ€ddar med vĂ€xter Ă€r en del av dammens livsmiljö. 

Biologisk utformning

I en konstruerad damm Àr syresÀttningen av vattnet extra viktig och som man kan Ästadkomma pÄ enkelt sÀtt. Cirkulation och syresÀttning Àr viktiga i ekodammar och samtidigt en grundfunktion som alltid mÄste fungera. En fungerande damm behöver sparsamt med skötsel men den behöver kontinuerlig tillsyn och det Àr bra att löpande kontrollera vattenkvaliteten. MÀtare för konduktivitet och ph Àr billiga och mÀtningarna hjÀlper till att hÄlla systemet i balans.

Teknisk utformning

Det finns nÀstan lika mÄnga varianter av dammar som det finns unika platser att anlÀgga pÄ. Platsens höjdförhÄllanden Àr viktigt att ta hÀnsyn till, att anlÀgga pÄ en plan yta Àr enklare, i en slÀnt behöver man bygga en stödmur som hÄller emot vattentrycket. Vattenytan och brynet med vÀxter ska ocksÄ harmonisera med omgivningen.

Behoven/kvaliteterna styr formen pÄ dammen men det Àr framförallt vattenvolymen som Àr viktig att dimensionera efter. En damm gör sig alltid bÀst i platsens lÄgpunkt och gÀrna dit dagvatten enkelt kan tillföras men förhÄllandena Àr sÀllan helt ideala. Helst pÄ skuggsidan men inte under trÀd kan vara en tumregel, mÄnga pÄstÄr att en plats i solen Àr bÀst för dammen men dÄ ökar problemet med algerna.

PĂ„fyllnad av vatten i dammen sker optimalt med takvatten men oftast behövs Ă€ven annan pĂ„fyllnad frĂ„n ledningsnĂ€tet som komplement. 

Dammprofiler

Det vi tĂ€nker hĂ€r Ă€r smĂ„ och mellanstora dammar frĂ„n ca  4 m2  till 100 m2 med cirkulation och rening med vĂ€xter och biobĂ€ddar. Beroende pĂ„ lĂ€get kan Ă€ven teknisk rening behövas men den biologiska reningen Ă€r basfunktionen och viktig att dimensionera. 

Sluttande och grund

I det lilla formatet kan vi utgÄ frÄn en trÀdgÄrdsdamm men de allra flesta dammar Àr relativt grunda med sluttande sidor. Undantag Àr bevattningsdammar pÄ landet men Àven dem kan man rena med biobÀddar vilket sÀkert görs pÄ mÄnga stÀllen, tekniken Àr billig.

 

Med vÀxthyllor

DamprofilVĂ€xthyllorna kan byggas i flera nivĂ„er beroende pĂ„ vilka vĂ€xter man vill ha i dammen. 

 
 
 
Djupa dammar

Det finns inga djupa dammar pÄ kvartersmark men bara som exempel kan man tÀnka sig fiskdamm och baddamm. För att undvika att den rasar in Àr det bra om djuphÄlet fÄr nÄgon form av stöd.

 

 

 

Om genomförandet

Typ av tÀtningsmaterial

Det Àr viktig att veta vilket material man kan eller vill tÀta med, om det finns möjlighet Àr naturlig lera pÄ platsen att föredra. Alternativet Àr gummiduk av bra kvalitet men man kan ocksÄ tÀta med betong, bentonit (pulver eller matta).

Innan man grÀver

  • TĂ€nk efter noga innan, om man grĂ€ver man fel Ă€r det svĂ„rt att lĂ€gga tillbaka jord och fĂ„r den stabil igen.
  • BestĂ€m undervattensprofil = vilken typ och storlek, visualisera gĂ€rna i 3D
  • Avgör vilken intern profil sidorna/slĂ€nterna ska ha under vatten och vid kanterna
  • Utformningen av kantzonen runt dammen Ă€r mycket viktig, frĂ€mst för vĂ€xterna skull men Ă€ven estetiskt i mötet mellan marken och vattnet.
  • Ta hĂ€nsyn till höjder pĂ„ sluttande mark.  Ă„r marken sluttande behöver man ser hur och var man bĂ€st skapa vattenspegelns höjd. Markera med pinnar och flaggor. PĂ„ uppförsbacken kan det blir en lĂ€ngre slĂ€nt som ska hanteras pĂ„ ett bra sĂ€tt, i nederkant behövs stöd.
  • I detaljplanerad omrĂ„de fĂ„r vattendjupet inte vara mer Ă€n 20 cm. Är dammen inhĂ€gnat med barnsĂ€krat lĂ„sning gĂ„r det att ha en djupare damm. 

Tips till genomförandet

  • För att visualisera hur dammen kommer att se ut sĂ„ kan man placerar ut utsĂ€ttningspinnar eller bambupinnar eller nĂ„got annat som fĂ„ngar ögat dĂ€r man tĂ€nker sig dammens kanten.
  • Storleken och formen pĂ„ dammens vattenspegel Ă€r viktig i mötet med den omgivande marken men tĂ€nk pĂ„ att ett vĂ€xtparti i vattnet tar bort den öppna vattenspegel.  
  • Var ska man göra av jordmassorna, ska de tas bort eller Ă„teranvĂ€ndas pĂ„ platsen?
  • UppgrĂ€vd jord ökar i volym och det Ă€r svĂ„rt att packa ned uppgrĂ€vd jord till nya vallar eller hyllor. Dela upp massorna som grĂ€vs upp i  Matjord, Grundjord med rötter eller sten,  Lerhaltig grundjord och separera ut stenar -  stenar behöver man sedan för bygget i och runt dammen. NĂ€r man grĂ€ver ut damm pĂ„ t.ex pĂ„ Ă„kermark, grĂ€ver man av matjorden först och stĂ€ller den Ă„t sidan.
  • Skapar en horisontell platĂ„ under den tĂ€nkta vattenspegeln och utifrĂ„n den rita ut nĂ€sta hyllans form. UtgĂ„r ifrĂ„n detta nĂ€r man skapa formade hyllor vartefter man grĂ€ver djupare delar.
  • Ska man tĂ€ta med gummiduk kan det vara fördelaktig att sĂ€tta upp kantband runt hela dammen , som Ă€r exakt avvĂ€gd.  Den kan göras av oljad massonit (hĂ„ller inte evigt men lĂ€nge nog) eller plastkantband av Ă„tervunnen plast skruvad pĂ„ pinnar. Kanten kan man sedan hĂ€nga duken över.
  • Om dammen ligger dĂ€r grundvatten kan samlas/trĂ€nger upp och ska tĂ€tas med nĂ„gon membranduk, sĂ„ Ă€r det viktig att  det drĂ€neras underifrĂ„n sĂ„ att grundvattnet inte kan lyfta hela dammen om det höja sig.

Skötsel

Det handlar om att hĂ„lla livet i dammen i balans, dĂ„ sköter den sig i princip sjĂ€lv och dĂ€rför Ă€r det viktigt med tillsyn. Det Ă€r bra att löpande mĂ€ta ph och nĂ€ringsnivĂ„er men ofta kan man enkelt upptĂ€cka nĂ€r biologin förĂ€ndras till det sĂ€mre.  

  • Alger tycker om solljus, vĂ€rme, nĂ€ringsĂ€mnen och kalk. Vill man undvika att fĂ„ alger överallt och en grönsoppa till vatten, Ă€r det viktig hur dammen konstrueras, skugga, luftning, cirkulation och hindra nĂ€ringstillförsel (inte lĂ€tt)
  • Det finns tre typer av alger
    • SvĂ€valger som gör vattnet grönt grumlig ,
    • Filtalger som bildar filtmassa flytande i vattnet
    • TrĂ„dalger som sĂ€tter sig fast pĂ„ stenar eller vĂ€xtdelar
  • Bakterier fĂ€ster sig pĂ„ alla ytor (vĂ€xtdelar, stenar, singel och jord) och kan delas upp i tvĂ„ grupper: Anaerobiska (luktar och binder vĂ€te i brist pĂ„ syre) och aerobiska (binder syre)
  • VattenvĂ€xter  (macrophyter) som hör hemma i olika djup eller flyter. VĂ€xter tillför vattnet luft genom rötterna och ta upp nĂ€ringsĂ€mnen samt ge ut enzymer i rötterna som bakterier tycker om. Rötter utvecklar bĂ€ttre i lufthaltig vatten
  • Flytande vĂ€xter som andmat kan sprida sig mycket snabbt och tĂ€cka ytan om det finns nĂ€ring.
För att undvika alger finns olika ÄtgÀrder
  • HĂ„lla kolla pĂ„ biologin i dammen
  • Cirkulation genom ett UV-ljus och biofilter avhjĂ€lper svĂ€valger.
  • Kornhalm eller kornhalmsextrakt.
  • Extra bakterie tillsĂ€ttning,

Dammkanterna av jord blir lĂ€tt helt bevĂ€xt med kaveldun som sprider sig relativt fort dĂ„ fröerna verkar ligger i jorden. Eller vanlig Bladvass  som vĂ€xer högt och spridar sig genom rotutvĂ€xt inĂ„t dammen och bilda en hög vĂ€gg som man inte ser över. BĂ€ste sĂ€ttet Ă€r att drar upp plantorna medan de Ă€r smĂ„ och ser till att andra vĂ€xter som man vill ha kan etablera sig.

Dammens beteende under Äret

  • Sommar halv Ă„ret bildar skikt
  • Vinter halvĂ„ret bildar skikt  Isen stĂ€nger till ytan och kan trycka upp/ut sidorna nĂ€r den expander höst och vĂ„r kan blanda skikt dĂ„ temperaturen i botten av dammen kanske 7 C ,ocksĂ„ i luften

Nigel Wells pÄ Virbela Ateljé har inspirerat med kunskap till denna texat