Att konstruera en damm kan verka enkelt men det finns många möjligheter att göra fel och att det inte blir som man tänkt. Man bygger inte gärna om en damm om man inte blir nöjd med resultatet till alla delar. Det är också viktigt att förstå att dammen sen också blir levande och också en oas för ett djurliv runtomkring, fåglar, insekter, grodor mm. Men den föder också alger som man inte vill ha och därför är det viktigt att skapa en fungerande syresättning och strömning genom hela vattenkroppen.
Skötselperspektivet måste tänkas in från start men till att börja med är det bra att bestämma vilka funktioner dammen ska ha; estetiskt, ekologisk och funktionellt. Även om det startar med ett grundbehov har en damm alltid fler aspekter, låt oss kalla det kvaliteter.
Det finns nästan lika många varianter av dammar som det finns unika platser att anlägga på. Platsens höjdförhållanden är viktigt, att anlägga på en plan yta är enklare och i en slänt måste man bygga en mur som håller emot vattentrycket. Den ska också harmonisera med omgivningen och kanske ha någon annan funktion.
Behoven/kvaliteterna styr formen på dammen men det är framförallt volymen som är viktig. En damm gör sig alltid bäst i sin naturliga plats i trädgården och gärna dit dagvatten enkelt kan tillföras men förhållandena är sällan helt ideala. Helst på skuggsidan men inte under träd kan vara en tumregel, solsken ökar algerna.
Man kan säga att ytvatten uppträder på två grundläggande sätt, antingen samlas det i en fördjupning och det vi ser är vattenspegeln, eller så bräddar det från ytan/vattenspegeln och strömmar ned mot nästa fördjupning. Vattenspegeln och dess utformning är det som kommer att bli kvar och som alla medvetet och undermedvetet uppfattar, därför är den estetiska aspekten är här mycket viktig, man vill inte gärna leva med en ful damm.
Dammprofiler
Det vi tänker är små och mellanstora dammar från ca 4 m2 till 100 m2 med cirkulation och rening med växter och biobäddar. Beroende på läget kan även teknisk rening behövas men den biologiska reningen är basfunktionen och viktig att dimensionera.
Sluttande och grund
Om vi tänker i det lilla formatet kan vi utgå från en trädgårdsdamm men de allra flesta dammar är relativt grunda med sluttande sidor. Undantag är bevattningsdammar på landet men även dem kan man rena med biobäddar vilket säkert görs på många ställen, tekniken är billig.
Med växthyllor
Växthyllorna kan byggas i flera nivåer beroende på vilka växter man vill ha i dammen.
Djupa dammar
Det finns inga djupa dammar på kvartersmark men bara som exempel kan man tänka sig fiskdamm och baddamm. För att undvika att den rasar in är det bra om djuphålet får någon form av stöd.
Om anläggningen
Tänk efter innan man gräver. Det är viktig för att olika andra funktioner i eller runt om, ska fungera. Om man gräver man fel är det svårt att lägga tillbaka jord och får den stabil igen.
Innan man gräver
- Bestäm undervattensprofil = vilken typ och storlek, visualisera i 3D
- Avgör vilken intern profil sidorna/slänterna ska ha under vatten och vid kanterna
- Utformningen av kantzonen runt dammen är mycket viktig, där marken möter vattnet.
- Höjder på sluttande mark. Är marken sluttande behöver man ser hur och var man bäst skapa vattenspegelns höjd. Markera med pinnar och flaggor. På uppförbacken kan det blir en längre slänt som ska hanteras på ett bra sätt
- I detaljplanerad område får vattendjupet vara mer än 20 cm. Är trädgården inhägnat så går det att ha en djupare damm.
Tips till genomförandet
- För att visualisera hur dammen kommer att se ut så kan man placerar ut utsättningspinnar eller bambupinnar eller något annat som fångar ögat där man tänker sig dammens kanten.
- Storleken och formen på dammens vattenspegel är viktig i mötet med den omgivande marken men tänk på att ett växtparti i vattnet tar bort den öppna vattenspegel.
- Var ska man göra av jordmassorna, ska de tas bort eller återanvändas på platsen?
- Uppgrävd jord ökar i volym och det är svårt att packa ned uppgrävd jord till nya vallar eller hyllor. Dela upp massorna som grävs upp i Matjord, Grundjord med rötter eller sten, Lerhaltig grundjord och separera ut stenar - stenar behöver man sedan för bygget i och runt dammen. När man gräver ut damm på t.ex på åkermark, gräver man av matjorden först och ställer den åt sidan.
- Skapar en horisontell platå under den tänkta vattenspegeln och utifrån den rita ut nästa hyllans form. Utgår ifrån detta när man skapa formade hyllor vartefter man gräver nedåt. ????
- Ska man täta med gummiduk kan det vara fördelaktig att sätta upp kantband runt hela dammen , som är exakt avvägd. Den kan göras av oljad massonit (håller inte evigt men länge nog) eller plastkantband av återvunnen plast skruvad på pinnar. Kanten kan man sedan hänga duken över.
- Om dammen ligger där grundvatten kan samlas/tränger upp och ska tätas med någon membranduk, så är det viktig att det dräneras underifrån så att grundvattnet inte kan lyfta hela dammen om det höja sig.
Typ av tätningsmaterial
Det är viktig att veta vilket material man kan eller vill täta med, om det finns möjlighet är naturlig lera på platsen att föredra. Alternativet är gummiduk av bra kvalitet men man kan också täta med betong, bentonit (pulver eller matta).
Om livet i dammen
- Alger tycker om solljus, värme, näringsämnen och kalk. Vill man undvika att få alger överallt och en grönsoppa till vatten, är det viktig hur dammen konstrueras, skugga, luftning, cirkulation och hindra näringstillförsel (inte lätt)
- Det finns tre typer av alger
- Svävalger som gör vattnet grönt grumlig ,
- Filtalger som bildar filtmassa flytande i vattnet
- Trådalger som sätter sig fast på stenar eller växtdelar
- Bakterier fäster sig på alla ytor (växtdelar, stenar, singel och jord) och kan delas upp i två grupper: Anaerobiska (luktar och binder väte i brist på syre) och aerobiska (binder syre)
- Vattenväxter (macrophyter) som hör hemma i olika djup eller flyter. Växter tillför vattnet luft genom rötterna och ta upp näringsämnen samt ge ut enzymer i rötterna som bakterier tycker om. Rötter utvecklar bättre i lufthaltig vatten
- Flytande växter som andmat kan sprida sig mycket snabbt och täcka ytan om det finns näring.
För att undvika alger finns olika åtgärder
- Hålla kolla på biologin i dammen
- Cirkulation genom ett UV-ljus och biofilter avhjälper svävalger.
- Kornhalm eller kornhalmsextrakt.
- Extra bakterie tillsättning,
Dammkanterna av jord blir lätt helt beväxt med kaveldun som sprider sig relativt fort då fröerna verkar ligger i jorden. Eller vanlig Bladvass som växer högt och spridar sig genom rotutväxt inåt dammen och bilda en hög vägg som man inte ser över. Bäste sättet är att drar upp plantorna medan de är små och ser till att andra växter som man vill ha kan etablera sig.
Dammens beteende under året
- Sommar halv året bildar skikt
- Vinter halvåret bildar skikt Isen stänger till ytan och kan trycka upp/ut sidorna när den expander höst och vår kan blanda skikt då temperaturen i botten av dammen kanske 7 C ,också i luften
Textens källa är till stor del Nigel Wells och ett textutkast om olika typer av dammar som han skrev 2022.