Damm

Dammen är viktig för den biologiska mångfalden men har också estetiska och sociala aspekter som förstärker platsens kvaliteter. Människan värderar närheten till vatten högt och är viktig för sitt välbefinnande men tänk på att dammar också kan vara farliga och en risk för drunkningsolyckor. Här får du veta vad du bör tänka på - och hur vi kan hjälpa till - såväl estetiskt som biologiskt hållbart.

En damm är enkel att tänka men det finns goda möjligheter att göra fel och att det inte blir som man tänkt, i värsta fall kan det leda till vattenskador med tillhörande kostnader. Det är inte supersvårt bygga en damm men det är klokt att tänka igenom hela konstruktionen och vattenflöden innan man startar projektet. Man bygger inte gärna om en damm.

Dammen består av en teknisk funktion och en biologisk funktion. Tekniskt är det till största delen standardprodukter som finns på marknaden, rör, slangar, kopplingar, pumpar, tätnings- och mm material. Den biologiska funktionen består till övervägande del av det mikroliv och växter som finns i vattnet men även renande biobäddar med växter är en del av dammens livsmiljö. 

Biologisk utformning

I en konstruerad damm är syresättningen av vattnet extra viktig och som man kan åstadkomma på enkelt sätt. Cirkulation och syresättning är viktiga i ekodammar och samtidigt en grundfunktion som alltid måste fungera. En fungerande damm behöver sparsamt med skötsel men den behöver kontinuerlig tillsyn och det är bra att löpande kontrollera vattenkvaliteten. Mätare för konduktivitet och ph är billiga och mätningarna hjälper till att hålla systemet i balans.

Teknisk utformning

Det finns nästan lika många varianter av dammar som det finns unika platser att anlägga på. Platsens höjdförhållanden är viktigt att ta hänsyn till, att anlägga på en plan yta är enklare, i en slänt behöver man bygga en stödmur som håller emot vattentrycket. Vattenytan och brynet med växter ska också harmonisera med omgivningen.

Behoven/kvaliteterna styr formen på dammen men det är framförallt vattenvolymen som är viktig att dimensionera efter. En damm gör sig alltid bäst i platsens lågpunkt och gärna dit dagvatten enkelt kan tillföras men förhållandena är sällan helt ideala. Helst på skuggsidan men inte under träd kan vara en tumregel, många påstår att en plats i solen är bäst för dammen men då ökar problemet med algerna.

Påfyllnad av vatten i dammen sker optimalt med takvatten men oftast behövs även annan påfyllnad från ledningsnätet som komplement. 

Dammprofiler

Det vi tänker här är små och mellanstora dammar från ca  4 m2  till 100 m2 med cirkulation och rening med växter och biobäddar. Beroende på läget kan även teknisk rening behövas men den biologiska reningen är basfunktionen och viktig att dimensionera. 

Sluttande och grund

I det lilla formatet kan vi utgå från en trädgårdsdamm men de allra flesta dammar är relativt grunda med sluttande sidor. Undantag är bevattningsdammar på landet men även dem kan man rena med biobäddar vilket säkert görs på många ställen, tekniken är billig.

Med växthyllor

Växthyllorna kan byggas i flera nivåer beroende på vilka växter man vill ha i dammen. 

Djupa dammar

Det finns inga djupa dammar på kvartersmark men bara som exempel kan man tänka sig fiskdamm och baddamm. För att undvika att den rasar in är det bra om djuphålet får någon form av stöd.

Om genomförandet

Typ av tätningsmaterial

Det är viktig att veta vilket material man kan eller vill täta med, om det finns möjlighet är naturlig lera på platsen att föredra. Alternativet är gummiduk av bra kvalitet men man kan också täta med betong, bentonit (pulver eller matta).

Innan man gräver

• Tänk efter noga innan, om man gräver man fel är det svårt att lägga tillbaka jord och får den stabil igen.
• Bestäm undervattensprofil = vilken typ och storlek, visualisera gärna i 3D
• Avgör vilken intern profil sidorna/slänterna ska ha under vatten och vid kanterna
• Utformningen av kantzonen runt dammen är mycket viktig, främst för växterna skull men även estetiskt i mötet mellan marken och vattnet.
• Ta hänsyn till höjder på sluttande mark.  Är marken sluttande behöver man ser hur och var man bäst skapa vattenspegelns höjd. Markera med pinnar och flaggor. På uppförsbacken kan det blir en längre slänt som ska hanteras på ett bra sätt, i nederkant behövs stöd.
• I detaljplanerad område får vattendjupet inte vara mer än 20 cm. Är dammen inhägnat med barnsäkrat låsning går det att ha en djupare damm. 

Tips till genomförandet

• För att visualisera hur dammen kommer att se ut så kan man placerar ut utsättningspinnar eller bambupinnar eller något annat som fångar ögat där man tänker sig dammens kanten.
• Storleken och formen på dammens vattenspegel är viktig i mötet med den omgivande marken men tänk på att ett växtparti i vattnet tar bort den öppna vattenspegel.  
• Var ska man göra av jordmassorna, ska de tas bort eller återanvändas på platsen?
• Uppgrävd jord ökar i volym och det är svårt att packa ned uppgrävd jord till nya vallar eller hyllor. Dela upp massorna som grävs upp i  Matjord, Grundjord med rötter eller sten,  Lerhaltig grundjord och separera ut stenar -  stenar behöver man sedan för bygget i och runt dammen. När man gräver ut damm på t.ex på åkermark, gräver man av matjorden först och ställer den åt sidan.
• Skapar en horisontell platå under den tänkta vattenspegeln och utifrån den rita ut nästa hyllans form. Utgår ifrån detta när man skapa formade hyllor vartefter man gräver djupare delar.
• Ska man täta med gummiduk kan det vara fördelaktig att sätta upp kantband runt hela dammen , som är exakt avvägd.  Den kan göras av oljad massonit (håller inte evigt men länge nog) eller plastkantband av återvunnen plast skruvad på pinnar. Kanten kan man sedan hänga duken över.
• Om dammen ligger där grundvatten kan samlas/tränger upp och ska tätas med någon membranduk, så är det viktig att  det dräneras underifrån så att grundvattnet inte kan lyfta hela dammen om det höja sig.

Skötsel

Det handlar om att hålla livet i dammen i balans, då sköter den sig i princip själv och därför är det viktigt med tillsyn. Det är bra att löpande mäta ph och näringsnivåer men ofta kan man enkelt upptäcka när biologin förändras till det sämre.  

• Alger tycker om solljus, värme, näringsämnen och kalk. Vill man undvika att få alger överallt och en grönsoppa till vatten, är det viktig hur dammen konstrueras, skugga, luftning, cirkulation och hindra näringstillförsel (inte lätt)
• Det finns tre typer av alger
  • Svävalger som gör vattnet grönt grumlig ,
  • Filtalger som bildar filtmassa flytande i vattnet
  • Trådalger som sätter sig fast på stenar eller växtdelar
• Bakterier fäster sig på alla ytor (växtdelar, stenar, singel och jord) och kan delas upp i två grupper: Anaerobiska (luktar och binder väte i brist på syre) och aerobiska (binder syre)
• Vattenväxter  (macrophyter) som hör hemma i olika djup eller flyter. Växter tillför vattnet luft genom rötterna och ta upp näringsämnen samt ge ut enzymer i rötterna som bakterier tycker om. Rötter utvecklar bättre i lufthaltig vatten
• Flytande växter som andmat kan sprida sig mycket snabbt och täcka ytan om det finns näring.

För att undvika alger finns olika åtgärder

• Hålla kolla på biologin i dammen
• Cirkulation genom ett UV-ljus och biofilter avhjälper svävalger.
• Kornhalm eller kornhalmsextrakt.
• Extra bakterie tillsättning,

Dammkanterna av jord blir lätt helt beväxt med kaveldun som sprider sig relativt fort då fröerna verkar ligger i jorden. Eller vanlig Bladvass  som växer högt och spridar sig genom rotutväxt inåt dammen och bilda en hög vägg som man inte ser över. Bäste sättet är att drar upp plantorna medan de är små och ser till att andra växter som man vill ha kan etablera sig.

Dammens beteende under året

• Sommar halv året bildar skikt
• Vinter halvåret bildar skikt  Isen stänger till ytan och kan trycka upp/ut sidorna när den expander höst och vår kan blanda skikt då temperaturen i botten av dammen kanske 7 C ,också i luften

Nigel Wells på Virbela Ateljé har inspirerat med kunskap till denna texat