Vatten fanns på jorden innan livet uppstod och är oskiljaktig med biosfären. Vatten är kosmiskt och när vi söker efter liv på andra planeter och solsystem det vatten man letar efter. Vattnet driver vädrets cykler på jorden och påverkar landskapets utformning med slingrande floder, som emellanåt svämmar över.
Törst
Om det finns en känsla vi delar med allt annat levande är törst. Den biologiska mångfalden är helt beroende av friskt syresatt vatten.
Vattensymbiosen handlar om cellen, den mikroskopiskt lilla enhet som bygger upp levande organismer. Våra celler är av samma grundtyp av celler (eukaryoter) som svampar, växter och djur, om än med många och mycket olika variationer. Det grundläggande handlar om vatten som har två huvudfunktioner, hålla uppe cellen (som skelettet) och transport av syre och näring till och "slaggprodukter" från cellen.
Cellerna byggs av samma grundämnen och vi delar också många näringsämnen med andra levande system. Samtidigt som människan står på toppen är vi lika mycket en del av den biologiska mångfalden.
Människan består till ⅔ av vatten men inte stillastående som i en karaff utan som pulserande vattenströmmar. Genom varje cell i kroppen, blodomloppet, synapserna i hjärnan och nervbanornas impulser, i lymfsystemet, genom matsmältningsorganen, i lungorna, lever och njurar. Vi dricker vatten genom munnen, avger vatten genom huden, urinen och avföring. Vi består av många små ständigt levande vattenflöden, vi är vandrande våtmarker.
Även om vatten är en oskiljaktig del av biosfären utgör det faktiskt bara en liten del av jordklotets volym. Och andelen sötvatten är ännu mindre.